Har du någon varit där nere? I den djupaste fängelsehålan av dom alla! Kanske inte så ofta, kanske aldrig…..
Då är det dags att göra ett besök in i de mörka delarna av din själ, ett ställe som vi alla har men som vi allt för ofta förtränger.

Längst ner i botten av vår själ finns det en dörr, som leder ner till fängelsehålorna där vi stoppar ner människor som sårat oss, som gjort oss illa och som vi INTE vill förlåta eller släppa fria. Var försiktigt när du öppnar dörren och tar trapporna ner, dörren är gammal och rutten, kyla, fukt och mörker omsluter dej när dörren sakta öppnas. Gå försiktigt ner för trapporna till fängelse hålorna, de är super hala, täckta av grön slemmig bitterhet.

I slutet av trappan finns det ett stort rum, golvet är lerigt och kletigt av stinkande svart ilska, stanken av svek fyller luften och sticker i ögonen. Ett moln av självömkan blockerar sikten över den lilla ”exit” skylten ovanför nödutgången.

Den kalla hårda fängelsehålan, signalerar dej att komma länge in ..
Ta ett steg in och titta på fångarna som står kedjade vid väggen, de som svikit dej, de som gjort dej illa och missbrukat ditt förtroende. De har alla förtjänat att hamna här av en eller annan anledning. Föräldrar, någon chef, klass kompis eller granne, fd. vänner, sambos och partners. Titta på dom, vilka personer upptäcker du? Vilka finns där? Kanske upptäcker du några nya ansikten som du inte sett förut?

Kanske känner du hettan från hat och bitterhet som bubblar i dej, en önskan att om att kunna tortera dom lite mer, lite längre och hårdare, en bitter ljuv smak av makt och hämnd. Samtidigt som du viskar tyst för dej själv svordomar och förbannelser när du passerar dem …

Kanske är du själv en fånge i ditt egna bittra fängelse??! Något del av dej sjäv som du förnekar eller något du vill straffa dej själv för? Kanske är det dags att släppa dej själv eller någonannan fri, någon som varit där väldigt länge, någon/något du är redo att förlåta och försonas med så att inte smärtan blir till hat och bitterhet som förgiftar dej.

Plötsligt noterar du en långsam kall rysning genom din kropp när du kommer att tänka på alla fängelsehålor som du själv sitter fången i? Hos vem och varför! Du börjar bli kall och frusen, känner obehag, olust och ber en stilla bön om nåd och barmhärtighet.

Det är dags att avsluta rundturen men innan du gör det går du förbi ett litet kapell med ett ljus och ber en tyst stilla bön om att inte låta din bitterhet såra dom som fortfarande finns kvar här nere dina i fängelsehålorna.

Bitterhet är sitt eget fängelse, låter det inte förtära dej!
Se om du kan hitta nyckeln, låsa upp och släppa dina fångar fria, om inte för deras skull så för din egen!