Det är en fråga som kräver ett svar i en värld som ser ut som vår, med krig, väld och mottsättningar. Skulle världen vara bättre utan ilska? Skulle du själv må bättre utan ilska?

Det flesta av oss känner ilskan som något destruktiv och neagtivt som inte är socialt accepterat!
Kanske känner du inte ilska? Hur är det med frustration och irritation? Det är också ilska men i behärskad form.
Många flickor lär sig att undertrycka och förneka sin ilska medans de är mer tillåtet för pojkar och män att bli arga. För fickor och kvinnor blir då gråten det enda acceptabla sättet att visa ilska, kanske är det därför det är dubbelt så vanligt med depressioner hos kvinnor än hos män.

Ilska är explosiv men kortvarig, den blåser upp som en stormvind i öknen och dör lika snabbt – om vi inte underhåller den genom att ältar oförrätter och gammalt bråk. Har du fastnat i känslan av att vara missförstådd, mottarbetad eller kränkt? Har du svårt att släppa tanken på en gammal konflikt? Fantiserar du om hämnd? Vem mår dåligt av ditt ältande? Du själv eller någon annan? Bitterhet och hat gör att vi förblir bundna till den situation eller person som ursprungligen utlöste dem. När du slutat älta kan du välja bort känslan av att vara kränkt – och du blir fri!

Ilskan är också en konstruktiv kraft som ger oss mod, styrka och den hjälper oss att värna om vår integritet och sätta hälsosamma gränser. Vi kan inte leva ett fullvärdigt och gott liv utan ilskan, det är som att försöka spela en melodi på ett piano som saknar en tangent. Hur mycket vi än trycker kommer melodin att bli fel om endel av vårt känsloregister inte får finnas till.

Vi föddes med alla känslor, dom finns där för att vi behöver dom!
Så vad kan du göra? Lär dej uttycka ilska och leva ut den på ett hälsosamt sätt utan att göra illa andra!
Då frigörs livsenergi och gör dej mer levande.