Hoppa först och tänk sen är ingenting som finns naturligt hos de flesta av oss …
Vi är ju så rädda för att det ska bli fel och att det ska vara kört om vi ångrar oss!
Vi dirillas i alla möjliga tekniker från barnsben för att teoretiskt kunna tänka oss igenom alla möjliga scenarion och att strategiskt kunna förutsäga händelser. Ordspråk som ”Att ha torrt på fötterna” & ”Att inte köpa grisen i säcken” mfl. har du säkert hört massor av gånger …
Det känns som att de som vågar hoppa utan att tänka är dom som är galna och saknar impulskontroll,
eller är det så att det är dom som är mest närvarande, mest tillgängliga för nuet och det som händer? Mest levande?
När jag tänker på att hoppa, svindlar det i mitt huvuud, magen snurrar runt i en fritt fall känsla och hjärtat hoppar till!
Så visst blir jag mer levande om så bara med tanken på att hoppa!