Trauma, panik, rädsla, skräck, ilska, ångest, frustration, sorg och depression uttrycks alla via förnimmelser i kroppen. Vi kan känna oss överhettade, instängda, frusna/kalla, frånkopplade eller helt vilsna. Den typen av upplevelser och känslor kommer inte att ändras eller försvinna genom att enbart prata om det.
Genom att närma sig läkning från en kroppscentrerad plats, med spårning i kroppen så kan man hantera obehaget och frigöra de känslor som behöver släppas. Man får på det sättet tillgång till de kroppsbaserade föreställningarna (som baserat på erfarenheter, kopplats ihop mellan hjärna och kropp). Omedvetna, djupt rotade föreställningar & beteenden som inte är tillgängliga med kognitiva (tanke baserat) tillvägagångssätt och på det sättet släppa upplevelsen som har lagrats och finns kvar i kroppen.
Somatiska metoder används för att stärka och engagera relationen mellan sinne, kropp, hjärna och beteende. Syftet är att lugna nervsystemet och skapa en lättare läkningsprocess.
Är du nyfiken eller intresserad av att delta i någon somatisk fokuserad terapi eller bara vill veta mer är mitt tips att du läser det här för att få en större förståelse och insikt om metod och arbetssätt.
Viktiga delar inom Somatic Experience
1. Somatisk medvetenhet
En viktig del är att utbilda klienter om vad kroppsmedvetenhet är och hur man kan odla denna i och runt sin kropp. Det är en förutsättning för att skapa förändring på cellnivå. Man börjar med att identifiera spänningsområden och förträngningsområden, samt tankar, känslor och beteenden som främjar en känsla av lugn och säkerhet så att man blir medveten om dem.
2. Resurshantering
Resurshantering syftar till att stärka vår känsla av stabilitet och säkerhet i världen. I en session, identifierar vi klientens resurser, tex. betydelsefulla människor, relationer, styrkor, upplevelser, tider och platser som stärker en känsla av säkerhet och lugn.
Man kan också resurshantera genom att tänka på individer som ger en känsla av styrka, kraft och tillit tex ”skyddande figurer”, ”kloka figurer” och ”vårdande figurer” i verklighet eller fantasi. Resurserna blir som ett ankare och fyller på med energi.
3. Jordning här-och-nu
Jordning är vår förmåga att uppleva vårt fulla jag i kroppen och ”förkroppsliga” det. Begreppet ligger till grund för sinne-kroppsfokuserade interventioner. Koncept handlar om att leva livet, att fullt ut uppleva oss själva – anslutna till världen omkring oss. Vi använder jordningsverktyg för att lugna och reglera nervsystemet när klienter känner sig alltför aktiverade eller triggade.
4. Beskrivande språk & förnimmelser
Det handlar om att bli nyfiken, beskrivande/målande och att hålla sig nära upplevelsen som händer i och runt din kropp. Minnen av spänning, ångest och trauma bearbetas så länge man kan spåra, kontakta, beskriva, känna, förnimma och låta upplevelsen röra sig genom personen. Till exempel om man arg på något som har hänt, men man vill inte eller har svårt att känna något i kroppen, svårt att beskriva hur det känns eller vilka kroppsförnimmelser som finns kopplat till det. Vi utforskar tillsammans genom beskrivande ord/bilder/känslor och kroppsförnimmelser för att fördjupa och processa vad klienten upplever.
5. Rörelse
Rörelse är ett naturligt sätt för kroppen att hantera svåra upplevelser, osäkerhet, tidigare trauman och intensiva känslor. Rörelse hjälper till att knyta an till andra och känna sig mer självsäker och trygg. Var och en av oss bär på berättelser och föreställningar som påverkar hur vi interagerar med andra och människorna omkring oss. Våra gester, ställningar, röstvolym och närvaro i rummet kommunicerar vad vi tror om oss själva, vad vi förväntar oss eller vad vi har upplevt tidigare. I en session använder vi rörelse för att stötta en person gå igenom något som behöver bearbetas i syfte att komma åt allt data som ligger lagrat i kroppen. På det sättet kommer vi lättare åt att bearbeta och släppa upplevelsen.
6. Samreglering och självreglering
Samreglering syftar till hur vi lugnar ner oss när vi anknyter till någon annan. I ankknytningsterapier använder terapeuten sig själv för att använda spegelneuroner för att hjälpa den stressade eller frånkopplade klienten att lugna ner sig. När vi är anslutna/kopplade till en annan persons känsla av värme, omsorg och stabilitet, kan vi bättre reglera våra känslor. Självreglering är när vi utvecklar våra egna verktyg för att lugna ner oss själva och det lärs ut till klienten under sessionen. Vi behöver alla en kombination av båda.
7. Titrering och pendling
Titrering är en process där man upplever små nivåer av obekväma känslor åt gången, med fokus på att släppa och ”avlasta” spänningen från kroppen. Pendulation är vad som används för att uppnå titrering, eftersom pendulering är när man pendlar fokus mellan stressigt innehåll och något helt icke-stressrelaterat (lugnande/lugnande innehåll). Att oscillera genom de två hjälper kroppen att sakta ta sig in i och sedan släppa, i en balanserad takt.
8. Defensiv och skyddande gensvar
En term som används för att referera till ett trauma eller en händelse där kroppen behövde engagera sig i en försvarshandling eller ett sätt att skydda sig själv och inte kunde. Somatiskt arbete handlar om att hjälpa kroppen att omförhandla händelser på en kroppsbaserad nivå då tidigare händelser fastnar i kroppen och utspelar sig med påträngande bilder, tankar, spänningar, panik, ohälsosamma relationer och en känsla av sorg eller förtvivlan.
Till exempel, om du tidigare fastnade i en situation och behövde komma undan men inte kunde, i somatisk terapi hjälper vi klienten att sakta falla in i känslan av händelsen som hände. Utan för mycket prat, låter vi kroppen gå tillbaka till det den upplevt. Vi provar sedan ett experiment där kroppen gör vad den behövde göra – tex. röra fötterna eller på annat sätt fysiskt röra på kroppen. Även om klienten inte längre är i den situationen är cellerna i hans/hennes kropp fortfarande kopplade till den händelsen och när hon/han deltar i den här typen av aktiv fysisk handling så upplever kroppen ofta på cellnivå en djup känsla av lugn och lättnad, som inte hade varit möjlig genom att enbart prata om händelsen.
9. Sekvensering
Sekvensering är den process där den kroppsbaserade spänningen börjar släppa, och det sker vanligtvis med en böljande rörelse, en känsla som rör sig upp eller ner i delar av kroppen, eller en känsla som intensifieras och sedan långsamt börjar minska. Det är som en länkupplevelse, där det finns några dominobrickor och när processen väl börjar fortsätter resten av kroppen att sekvensera. Spänningar i magen kan börja röra sig uppåt till överkroppen, kännas som täthet i bröstet och sedan känna att armarna är tunga. Vid något tillfälle finns det ofta darrningar, där händer och/eller ben darrar när där spänningen börjar lämna kroppen. Ibland tar det några sekunder och för andra kan det ta några minuter.
10. Gränser
Gränser är ett grundläggande arbete när det kommer till läkning. När man lutar sig mot gränser från en somatisk synvinkel kommer man att märka vilken typ av gränser man naturligt sätter, verbalt och icke verbalt. Under sessionen övar vi på att säga ord som ”JA” eller ”NEJ” eller ”stoppa” eller ”okej” och känna hur det är att uttrycka gränser med hjälp av rörelse, ickeverbala ledtrådar såväl som verbalt. Att sätta gränser är ett av de säkraste sätten att känna sig skyddad och stadig i din kropp i dina dagliga interaktioner.