Vill du bli bättre på att kommunicera? Bättre på att förhandla, hantera konflikter och utveckla relationer? Eller skickligare på att få det du önskar, samtidigt som den andres behov tillgodoses? Då är Nonviolent Communication (NVC) en väldigt användbar och effektiv metod för att kommunicera respektfullt.
Nonviolent Communications förhållningssätt vilar på antagandet att drivkraften bakom alla människors handlingar är försök att tillgodose olika behov. När vi känner oss trygga och har tillit till att våra behov är betydelsefulla och respekterade öppnar vi upp för kontakt och samarbete. Och motsatt, när vi upplever att vi är på väg att kompromissa bort viktiga behov, så övergår vi ofta till att använda ett mer dömande och hotfullt språk som lätt leder till motstånd och konflikter. Metoden hjälper oss att utveckla vår förmåga att uttrycka oss ärligt, lyssna på andra så att de upplever sig hörda och värdefulla. Det hjälper oss också att utveckla en kärleksfull förstående relation till oss själva.
När vi ”går igång” känslomässigt i en konflikt och känner oss sura, kränkta eller hotade, så är det lätt att vi också kommunicerar på ett mindre tydligt sätt. Vi tenderar att komma med etiketteringar av den andres beteende, antydningar eller anklagelser. Ett exempel kan vara att man säger till sin partner: ”hur vore det om du någon gång tänkte lite mer på att hålla ordning här hemma”. Den meningen innehåller någon slags anklagelse om att han/hon stökat till, men det är i princip omöjligt för personen att veta mer exakt vad det gäller. Det vanliga är att den som får höra det känner sig arg och anklagad och går till ”motattack”, alternativt hittar sätt att komma undan från situationen.
Metoden är uppbyggd i fyra steg: vad vi observerar, vad vi känner, vad vi behöver och slutligen vad vi önskar. Det är fyra punkter som är lätta att komma ihåg, och jag lovar att om du använder den så kommer du uppleva mindre konflikter i ditt liv.
De fyra stegen kan användas både när vi uttrycker oss och när vi lyssnar på andra. Det som avgör kvalitén i kommunikationen och kontakten med andra människor är vårt förhållningssätt till det som sker, hur vi hanterar situationen, vad vi tänker om det som sker och vår intention med vad vi vill skapa i kontakten med den andre. En av grundtankarna är att acceptera att vi har ett personligt ansvar för våra tankar, känslor och val av handlingar. Vi tar exemplet ovan och vidare utvecklar med NVC:
1) Konkret observation. Till exempel skulle man kunna säga ”När jag kom hem idag så låg alla dina ytterkläder mitt på hallgolvet”. Detta är konkret och går liksom inte att det blir en diskussion kring.
2) Känsla. Man kan till exempel säga: ”Jag blev lite ledsen eftersom jag städade och snyggade till hallen igår”.
3) Behov. Till exempel: ”Vi behöver hjälpas åt att plocka undan efter oss själva här hemma”.
4) Önskemål. Till exempel: ”Kan jag be dig att du hänger upp dina kläder framöver”
Inre självmedvetenhet och omsorg
Det handlar om att öka medvetenheten om vad det är jag säger till mig själv och vad jag upplever i olika situationer med andra för att sedan möta det med medkänsla. De flesta har en inre röst som kan vara både sträng och hård, detta ibland i tron om att en ”uppläxning” ska generera ett bättre resultat för framtiden. En annan anledning till stark självkritik handlar om vår längtan efter tillhörighet och acceptans. Vi försöker alltså reglera oss själva då vi tror att vi gjort något som kanske hotat eller hotar vår tillhörighet i en gemenskap. Självkritik som motivation eller anpassning fungera bara tillfälligt, pågår det under en längre tider bryter det istället ner oss och skapar stress och depression. Denna inre dialog är inte alltid så tydlig bl.a. för att vi kan vara så vana vid att kritisera oss att vi inte längre hör det som något ovanligt.
Inre omsorg betyder bland annat att vi gör vår inre dialog synlig för att kunna både förstå oss själva men också kunna utveckla en kontakt med oss själva som stödjer och utvecklar oss. Genom att regelbundet praktisera att vara mer medkännande gentemot oss själva och våra reaktioner kan vi också i förlängningen vara ett bättre stöd för andra när så behövs. Forskning visar att regelbundet praktiserande av själv-medkänsla leder till ökad självkännedom, känslomässig frihet, Själv-acceptans, mera nöjdhet, ökad optimism, inre frid, mer närvaro i våra relationer samt hälsosammare livsval.
Jag kan verkligen rekommendera alla föräldrar att studera den här kommunikationstekniken. Förutom att man själv lär sig att uttrycka sig så här tydligt och respektfullt, så kan man också som förälder sträva efter att lyssna på sina barn enligt de här punkterna. ”Jag förstår att du blev jätteledsen och arg när din bror tappade ditt legohus i golvet” kan vara något man kan säga. Ofta har vi kanske lättare att säga till våra barn mer anklagande saker såsom ”sluta tjafsa nu, det var en olyckshändelse” eller något liknanade.
Vill du veta mer om Nonviolent Communication?
Så kan du läsa om Dr Marshall Rosenberg som har utvecklat och förfinat Nonviolent Communication över fem decennier. Han har skrivit flera böcker och du kan även hitta klipp på YouTube om metoden.